Min ängel
Jag tänkte skriva lite om en av de finaste personerna jag känner. Min ängel, min bästa vän Amanda Göransson.
Först när jag såg Amanda i 7an trodde jag verkligen inte att vi skulle bli så nära vänner som vi är idag. Faktum är att det bara tog några sekunder sen hatade jag henne. Vi gick i samma franskagrupp och i mina ögon var hon den där jobbiga bitchiga tjejen som tror att hon kan allt osv osv. Vi kom inte alls överens även fast vi knapt sa ett ord till varandra.
Högstadietiden gick och tack vare våra gemensamma vänner blev vi tillslut i början av 9an "tvungna" att umgås med varandra.
Nu har vi känt varandra i ungefär tre år kanske och jag kan på fullaste allvar säga att jag verkligen inte vet vad jag skulle göra utan den här människan. Hon är den som lyser upp mina dagar och får mig att se det ljusa i livet när allt rasar ihop. Hon är den som gör allt för att få en att må bra och hon är vid min sida oavsett vad. Även när jag har svikit henne. Hon är hoppet i mitt liv. Utan henne är jag ingen.
Oavsett vad som händer i livet och i framtiden ska jag alltid finnas vid hennes sida. Vi är varandras TOTALA motsatser, men ändå tar vi oss igenom allt tillsammans. Jag älsar dig min underbara vän.
KommentarerTrackback
